Fnorkdag

Eftersom det återigen var en skvadriljon grader varmt så bestämde matte att vi skulle skritta en slö sväng runt golfbanan. Vi hade inte ens sadel, så varmt var det. Men vad hjälpte det när Mullehästen hade bestämt sig för att ha fnorkdag.

Vi gick visserligen inte förbi Den Försvunna Skogen, men längs vägen hade den farliga skogsmaskinen lagt högar med skogskadaver. Skitkonstigt, faktiskt. Fnork.

image

Sen är det ju märkligt när det är juli, för då pratar golfarna utrikiska. I alla fall en del av dem. Mycket mystiskt. Dessutom gör de samma himla ljud av golfklubba-mot-golfboll. Det går inte att vänja sig vid!

För att toppa fnorkandet så passerade vi en typ av sommarfest hemmavid. De hade ballonger.

image

Det hade ju kunnat bli precis hur roligt som helst, men Mullehästen fnorkade, hukade sig, fintade och smög förbi ballongerna med matte lite på trekvart som vanligt. Det verkade i alla fall roa festdeltagarna (och vi misstänker att det kan finnas bilder på det hela… av mer eller mindre smickrande karaktär).

Himla massa fnork, alltså.

Skog

Efter gårdagens trauma med den försvunna skogen så valde vi idag att gå åt andra hållet, ut i en mycket stabil skog som stod där den brukar stå. Skönt att det är nån himla ordning någonstans i alla fall. För säkerhets skull så inledde Mullehästen en intensiv matjakt överallt, ifall skogen skulle få för sig att försvinna till imorgon eller så. Man vet aldrig.

Utöver de oplanerade utfallen i dikena så var det väldigt fint, lagom varmt, soligt och trevligt. Mullehästen fick ha dressyrsadel och kandar och vara viktig hest som gjorde skolor och skänkelvikningar, plus att det blev lite backe och lite lyft på fötterna över rötter och annat.

image

I slutet av turen skulle vi gå över Amazonfloden. Det var väldigt fnorkigt. Och precis då mötte vi den röda raggsockans matte som var ute på någon sorts svampjakt så vi stannade och pratade en stund. Det tog ungefär en tre fjärdedels stund för Mullehästen att inse att han hade stannat MITT I FLODEN! Så han tänkte få ett panikanfall, men sen kom han på att han var på matjakt, så han började tugga på första bästa grästuva istället. Det är också ett sätt att hantera omvärlden liksom.

Baddjur

Mullehästen var lite seg igår, men idag hade han piggat på sig igen. Så vi gjorde som vi tydligen brukar på torsdagar, vi gick upp till sjön och badade lite. Idag hade vi sällskap av den svartvita bockponnyns matte som var snäll nog att gå före ut i sjön så att matte kunde klättra upp på Mulleryggen och åka häst i vattnet istället för att klafsa runt. Mest för att matte inte hade med sig badskorna och inte hade någon större lust att fylla ett par skor till med sjöbotten. Den svartvita bockponnyns matte kunde liksom gå en bit framför och därmed vara barfota. Det var dock extremt noga att hon var kvar i vattnet, för samma sekund som hon gick upp på strandkanten kom Mullehästen stormande efter i ett anfall av krokodilskräck på sån volym att matte höll på att åka i sjön. Den kan bli väldigt hal, den där runda ryggen.

image

Vi hade kris också. Någon hade varit och snott en skog. Jo, det är sant, hela skogen var borta! Den som var här alldeles häromdagen! Den leskiga skogsmaskinen bullrade runt i fjärran och längs vägen hade den lagt tuggade skelettdelar av de en gång så stora och nomsiga träden. Yip!

image

Ridhusridhest

Mullehästen inledde dagens övningar med att få en panikattack i stallgången. Troligen för att det började regna. I såna lägen inser matte att Mullehästen har haft för tråkigt för länge. Så vi tog på dressyrgrejorna och gick ner i ridhuset och körde ett ridpass! Ridhusridhest! Mullehästen var alldeles uppe i varv och sprattlade runt och fnorkade åt allt som inte såg ut som det brukar. Matte hade fullt upp med att påminna honom om att vi fortfarande skrittar. Det låg lite bommar framme som vi gick över ett par gånger, men matte insåg ganska snart att det var lite överkurs när Mullehästen hade en sån nivå av roligt redan på platta marken.

Istället fick han träna på att spåra och jobba med ryggen. Basic basic, men väldigt välbehövligt. Sjukt nöjd hest efteråt. Äntligen ridhus på riktigt!

image

Morgonpromenad

Idag var vi uppe med tuppen igen och gick på tidig morgonpromenad. Och märkligt nog var Mullehästen inte det minsta negativ. Den första biten gick han bakom matte och gäspade, men när han kom igång lite knatade han på så matte hade svårt att hänga med bitvis. Väldigt effektiv motion för alla inblandade.

image

Matte misstänker att det nya positiva morgonhumöret hänger ihop med att Mullehästen har räknat ut att när han går ute dygnet runt så innebär morgonpromenad att man även får morgonnoms. Visserligen uteblir kvällsnomsen, men det är ju ända borta i andra änden av dagen och inget man behöver bekymra sig för där och då. Nomnoms nu trumfar alltid nomnoms sen. Det är ju bara vanligt förnuft liksom.

Turisthest

Matte har haft goda vänner på besök över helgen. Och naturligtvis innefattar alla besök hos matte även minst ett obligatoriskt besök hos Mullehästen. Han tycker det är förträffligt att vara turistattraktion, speciellt när gästerna har med sig banan. Nomnom.

Sen gick vi ut i skogen, det tyckte han var ännu bättre. Vädret är lite kallare och piggare, och han fick ha sin matte på marken och kunde gömma sig bakom mattes rygg och säga fnork åt saker. Han inledde med att bli spektakulärt rädd för något som antingen var en soptunna, en grästuva eller ett spöke, men sen uppförde han sig nästan väl. Det får man helt klart vara nöjd med.

image