Skogsbranden i Västmanland

Vi tycker att det är fantastiskt hur folk ställer upp för varandra när det verkligen behövs. Här nere på västkusten (där vi mer har lokala översvämningsproblem) kan vi tyvärr inte göra så mycket, men kanske kan detta hjälpa någon att hjälpa någon.

På Sala kommuns hemsida finns en lista på frivilliga som har anmält att de har stallplatser, hagar och boende för smådjur och djurägare (samt en massa andra grejer, tänk vad folk är otroliga!):

http://www.sala.se/sv/Information/Alla-nyheter/Nyheter—kris–sakerhet/Skogsbranden-har-spritt-sig/Frivilliga-resurser/

Har man något att erbjuda kan man anmäla sig dit på telefon 076-725 47 95 (funkar med SMS också) eller maila till frivilligaresurser@sala.se. Det finns också flera facebookgrupper där folk erbjuder hjälp.

För er som bor i de stora områden (Västmanland, Dalarna, Hälsingland?) som drabbats av röken och är oroliga för era hästar, så rekommenderar vi den här artikeln från Hippson, där en veterinär svarar på hur röken påverkar hästar:

http://www.hippson.se/artikelarkivet/hippsonnews/sa-paverkas-hastarna-av-brandroken.htm

Använd gärna kommentarsfältet om ni har mer tips.

Ta hand om er själva och varandra!
Kram från Mullehästen & matte

Gipsfoting

En regnig dag betyder husarrest om man är en gipsfoting. Mullehästen var inte road. Här har man haft jeteont i foten, och så försvinner allt det onda men då får man inte gå ut istället? Vafalls?

Men på kvällen klarnade det upp och det är fortfarande så varmt att vägarna torkade hyfsat snabbt. Matte använde moderata mängder våld och fick på Mulle hans stövel, och så följde vi med raggsockan med matte&husse ut på promenad. Det var oerhört roligt, tydligen. Allting blir väldigt stort när man har varit inne i lägenheten hela dagen, så Mullehästen var tvungen att sprattla iväg ett par gånger i början så matte fick skälla. Sen nöjde han sig med att gå Först, med matte som rovdjursskydd på ena sidan, raggsockans husse på andra sidan och raggsockan och hans matte bakom. Skyddad i alla riktningar, bara att fokusera framåt och ösa på!

image

Utom vid grannarnas pool. Jetestor krokodilpöl. Fnork.

Han hade i alla fall inte det minsta ont i någon som helst fot, det var bara lite komplicerat att gå med gips och stövel. Men med en nyuppfunnen gångstil i någon typ av knähög marsch med extra vinklad kota så fick han in tekniken efter en stund och det hela blev tämligen odramatiskt. Sjukt nöjd.

image

Regnet

Är det någon som undrar varför det har regnat idag? Jo, det kan vi berätta.

image

När matte kom för att släppa ut Mullehästen i morse så hade hovböldsbenet svullnat lite. Så kan det ju bli ibland, så han fick gå ut och röra lite på sig för att se om svullnaden skulle gå ner. Han var rät missnöjd med det, eftersom det kom en regnskur precis när han gick ut. Han trodde att vi hade slutat med regn i öronen. Inte alls nöjd. Så först stod han och surade, sen började han gå runt lite. Och då var han halt igen. Fanken också.

Så matte gick ut och hämtade honom igen och sen ringde vi veterinären igen. Vi SA ju att det var lite konstigt att han missade jourtiden vid förra besöket. Veterinären kom, klämde lite, drog av skon och skar rent bölden underifrån. Det tog en och en halv timme. Stackars veterinär, stackars Mullehäst och stackars matte som var tvungen att hålla ordning på sagda Mullehäst. Han ska dock ha medalj för gott uppförande, för han var fantastiskt snäll. När det var som ajigast fick han lite happy happy av veterinären så han slapp känna efter. Istället somnade han så matte fick stå och stötta upp honom så han inte skulle välta. Svettigt.

image

Sen fick han foten i gips och bandage. Han får dock gå ut så länge han har sin stövel på sig (det gick ju så himla bra förra gången). Och så länge det inte regnar.

Därför regnade det naturligtvis idag, för första gången på typ två månader.

Vi bjuder på den.

image

Sommarfötter

Mullehästen hade ju akut ont i en fot häromdagen och vi hittade inte varför. Sen blev det lite bättre. Sen blev det mycket sämre.

Sen sprack hovbölden i kronranden.

Japp, vi hade en sån i år igen. Den här gången på en framhov. Mullehästen blev så sjukt lättad att han verkligen inte tänkte stå still när matte skulle lägga bandage om det hela. Så nu står han med kanske världens fulaste jodopaxbandage i sin lägenhet och ser fram emot att få vara utehest igen imorgon. Matte är av någon märklig anledning gul mest överallt. Effektiva grejer, det där. Och Mullehästen menar att jodopax visst svider, trots att folk påstår motsatsen!

image

Ähmen suck

Okej, lite verklighet mitt i repriserna. Bara för att vi skulle köra repriser för att det inte händer något…

image

Det är dock ingen anledning till panik, Mullehästen hade akut ont i en fot. Oklart varför. Men det är redan mycket bättre, så man kan ju misstänka lite generellt klantskalleri. Det hade så att säga inte varit första gången. Dessutom var det en helt ny fot, ingen av de som brukar bråka.

Ni vet hur det är. Det är liksom inte sommar om inte Mullehästen åker på lite boxvila.

image

Februari

Okej, när vi ändå är inne på det här med glada dagar i februari så känner vi att vi måste gå tillbaka och reprisera en dag i februari förra året, som kanske inte var den gladaste men definitivt underhållande ändå.

Varde huggsocka!

Och när vi ändå är i februari 2013 och den oförglömliga odödlighetsfas som det innebar, så måste vi ju prata om våran absolut mest seriösa WE-träning också. Vi kan faktiskt skärpa oss även om vi är i odödlighetsfas!

Eller inte, då.

Lite roligare

Alltså, vi håller ju på med någon sorts evighetsskritt/promenadövning hela sommaren, och det blir ju bara tråkigare och tråkigare för varje dag som går. Tycker alla. Mest Mullehästen.

Det gör ju följaktligen att bloggen blir lika skittråkig som testbilden på TV2. Så vi tycker att vi kör lite repriser istället, sådär som man ska göra på sommaren.

Vi börjar med den här, för den är så fantastisk: En glad dag i februari!

Matte har hämtat sig från den nu. Men det tog ett par månader.