Päls

Mullehästen fäller päls. Det är en årstidsgrej. Dags att klä av sig vinterjackan och ta fram sommarkostymen. Att fälla päls innebär många saker. Till exempel blir man trött, gnällig, kittlig och vill helst inte bli petad på. Och det kliar. Det kliar något så infernaliskt att Mullehästen inte vet vart han ska ta vägen. Dessutom kliar det mest uppe på rumpan, och där når han inte att klia sig. Den enda lösningen är att rulla sig. Och rulla sig. Och rulla sig. Därför kommer han in och ser ut som…något välrullat. Varje dag. Täcket tar det mesta, men de delar som sticker ut ur täcket är generellt sett mer brungrå än vita.

Igår när Mullehästen kom in och såg ut sådär så var han extra noga med att matte INTE SKULLE PETA. Så då tröttnade matte på tramset och drog fram vattenslangen. Mullehästen fick helt enkelt bada. Så går det om man blir för gnällig och smutsig. Dessutom kunde han inte klaga, det var sol och tio plusgrader. Och vi har varmvatten. Han klagade ändå, kan man säga. Det var lika delar av “FNORK!!!” och “JAG VILL INTE BADA!!”, medan matte kontrade med lika delar “Du är nitton år och vit. Du har VISST sett vatten förut!” och “Kliv. Av. Vattenslangen. NU!”. Mullehästen vet att om man står på vattenslangen så kommer det inget vatten. Det är oklart när han lärde sig det, men det lär ha varit i unga år.

image

Matte var dock snäll och tvättade bara svansen, benen och magen. Det fick han faktiskt tåla. Och det var trevligt att se originalfärgen på hovskägget för första gången sen i augusti.

Sen red vi ut en sväng. Mullehästen hittade genast en lerpöl att hoppa runt i, så att benen skulle sluta vara så förskräckligt vita. Sen tränade vi backintervaller. Matte har anmält Mullehästen till en distanstävling i april, och även om han bara får starta i knatteklassen i år igen (så går det om man stukar röven), så måste han träna. Så det blev backe. Vi tog inte den vanliga intervallbacken, utan vår alternativbacke. Den är inte lika brant, men i gengäld är den mycket längre. Mullehästen fick springa tre varv i full bananas, sen var han nöjd. Vi tog en extra skrittsväng genom skogen hem (det stod en traktor och gömde sig på stigen, fnork), och sen fick Mullehästen gå ut i hagen och skita ner sig enligt alla konstens regler. Det är så vi jobbar den här tiden på året.

image


Comments

Päls — 5 Comments

  1. ett tips från en med hästar som har samma inställning till leriga ben!
    spraya pälsglans på benen när dom är rena och torra! leran fäster inte alls lika bra och mattarna får mindre ryggskott iom mindre tid i quasimodo-ställning!
    funkar fin fint när de e brunst-tider också (nu har ju inte Mulle dom problemen men kanske nån annan) mot snusket i svans och melkan bakbenen!

  2. Lika härligt skrivet som alltid! Vår slang spricker när folk inte låter vattnet rinna hela tiden, och blir därför bara kortare och kortare,så det här är första gången jag hör talas om slangtricket! 😉

  3. Vi ska vara hinknissar åt en kompis på en distanstävling i april. Undrar om det är den tävlingen Mullehästen ska vara med på?! I så fall kan man ju bli lite starstruck:)

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *