Socksurfing

Mullehästen fick inte gå ut igår. Han var inte ett dugg nöjd. Det enda han fick var en promenad i ösregnet ihop med raggsockan. Promenad i ösregn är egentligen förbjudet när man är gipsad, men eftersom vi ändå skulle gipsa om efteråt så passade vi på. Omgipsning av Mullefötter visade sig vara ett trepersonersjobb. Och då var Mullehästen snäll och stod nästan still.

Sent på kvällen fick matte ett telefonsamtal från raggsockans matte. Sådär lite för sent för att det skulle vara ett socialt samtal, så att säga. Matte hade mentalt redan ringt distriktsveterinären, men det visade sig bara att Mullehästen hade tröttnat på att ha bandage på foten som gör att man inte få går ut, så han hade tagit av sig det. Gipset satt kvar dock, men skyddsbandaget var borta. Raggsockans matte var snäll och lindade om det hela med vetflex, och fick full tillåtelse av matte att kalla Mullehästen för lämpliga öknamn under tiden. Att det var så sent var för att raggsockans matte var snäll och kvällsmatade Mulle lite senare, så matte skulle kunna få någon typ av sovmorgon. Men mattes puls har nästan gått ner till tresiffrigt igen nu efter telefonsamtalet.

Idag fick Mullehästen gå ut. Det var visserligen lite väl grått och lömskt, men matte släppte ändå ut Mullehästen lite på vinst och förlust. Mest för stallinredningens skull. Han firade det med att ta av sig sin skyddsdoja och ranta runt utan stora delar av dagen.

Tacksamt. Verkligen.

Idag har matte lånat en socka för lämpliga mängder sockbrottning i ridhuset. En röd. Det var roligt. Det är alltid lika intressant med olika typer av hästar, framför allt vad det gäller de första stegen. Matte har alltid lärt sig att sätta energi i hästen de första man gör, så har man det där sen. Om man sitter upp på Mullehästen och lägger i energiväxeln från start får man en pigg, lyhörd och positiv Mullehäst. Om man sitter upp på en raggsocka och gör likadant så får man… problem. Matte har inte riktigt lärt sig kalibrera om det där från relativt krallig Mullehäst till betydligt ädlare och mindre raggsocka. Det är nog mest en vanesak, egentligen.

Och vi fick stopp, efter ett tag.

Sen studsade vi omkring bredvid den bruna sockan och hans matte och roade dem med lite underhållning av typen “Skritta i fyrtakt, sa jag!”, “Kan man piaffera i tölt? Kolla, det kunde man!”, “Är det här en gångart?”, “Okej lilla häst, det är jätteroligt att galoppera, men om du inte lugnar ner dig ett hekto eller två så kommer vi båda att dö” samt “Den här övningen går ut på att du ska springa i en cirkel tills du slutar bete dig som en biltjuv, frågor på det?”. Den lilla röda raggsockan kan för övrigt morra på ett imponerande sätt när piloten är bråkig. Spännande.

När sockorna var färdigrastade fick Mullehästen gå på promenad ihop med den röda hästen från grannstallet. Han försökte göra sitt bästa för att väga upp för det senaste dygnets drygheter, så han gick med hakan på mattes axel och sa fnuff mest hela vägen. Matte har just klippt av 40 cm hår, Mullehästen är mycket fascinerad över denna fantastiska teknik på att fälla av sig vinterpälsen. Och med tanke på hur ofta han organiserar om mattes frisyr kan man misstänka att om han vore människa så vore inte frisörkarriären långt borta. Efter rockstjärnekarriären, då.


Comments

Socksurfing — 1 Comment

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *