Ombytligt

Igår (jävla hårt liv somliga har):

Idag:

I raggsockeland är det inte bara raggsockor som gör saker i grupp. Det är liksom en artöverskridande lag.

Vi hade tre plusgrader och regn på tvären. Inte så fasligt imponerande, som ridväder betraktat. Lyckligtvis har vi numera ridhus att fly till, så vi klädde på oss våra respektive regnjackor och försökte tappert bege oss ner för backen mot sagda takbeklädda ridmöjlighet.

Att gå ner till ridhuset tar väl i snitt tre och en halv minut. Det är alltså ingen långritt precis. Men det räckte för att det skulle regna igenom både mattes och Mullehästens regnkläder. Motvind hade vi dessutom, och de första hundra metrarna försökte Mullehästen förtvivlat vända och springa hem, för att undkomma dessa galenskaper som hans matte utsatte honom för. Sen insåg han att vi svängde in på vägen ner mot ridhuset, då försökte han springa ner för hela backen istället och höll på att krocka med ridhusdörren. Fnork.

Det är för övrigt riktigt spännande att försöka öppna en dörr och trassla in en blöt, sprattlig häst i total storm utan att hästen i fråga får dörren i arslet på vägen in. Men vi löste det med, med en backningsmanöver. Vilket himmelrike det är att kunna rida inomhus såna här dagar!

Mullehästen verkade också tycka det, för han gick som en miljon. Förutom att han hade lite sammanbrott över regnljuden, sin regnjacka som hängde på en krok på väggen och sin egen skugga. Men, som en tidigare tränare sammanfattade det hela, det är en hårfin linje mellan perfektion och galenskap, och Mullehästen är en av de individer som har förmågan att stå med en hov på varje sida.

Vi övade på våra övergångar. De gick jättebra. Extra mycket med galoppfattningarna från skritt idag. Det var lite huffigt toch puffigt, men Mullehästen gjorde sitt allra bästa och vi kunde till och med galoppera civiliserat i en cirkel. Halter kunde vi också göra. Och öppnor. Sen har vi inte riktigt kommit längre i igångsättningen, så efter en halvtimme visste vi inte riktigt vad vi skulle hitta på. När något går hyfsat med Mullehästen är det liksom ingen idé att traggla, det är bara att be om problem. Och vi vill ju inte dra igång för snabbt heller så han inte hinner med. Så vi nöjde oss helt enkelt med det idag. Ibland är det skönt att bara checka av och slippa genomsvettigt och utmattat.

Fast det var ju sådär kul att som belöning vara tvungen att gå upp till stallet igen. Men då hade vi iallafall medvind.


Comments

Ombytligt — 1 Comment

  1. I nästa liv ska jag bli katt. Stor, fet, kastrerad hankatt. Sedan ska jag ligga i en solstrimma heeeela dagen och inte göra ett dyft nytta.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *