Sockbock

Idag hade vi besök av vår vän C. Det var roligt, vi gillar C. Hon brukade vara Mullehästens människa, så han var extra nöjd. Matte hade lånat en raggsocka så vi kunde ge oss ut på tur tillsammans. Det visade sig dock att i samband med den kollektiva avpälsningen i tisdags så förvandlades raggsockan till en rallysocka, och vi vet ju alla att Mullehästen verkligen inte är den som är den när det erbjuds tillfälle att bete sig som en psykopat. Så vår planerade lugna tur handlade mest om att matte försökte sitta kvar på en raggsocka som tyckte att matte minsann inte är hans mamma och därmed inte har NÅGRA SOM HELST rättigheter att bestämma vare sig tempo, takt, gångart eller hur många bogar som ska stoppas in i vilken kropp. Samtidigt lallade Mullehästen runt ett halvt steg bakom och försökte kolla om C möjligtvis skulle tillåta att han övade lite passage, så här på fredagsförmiddagen i solskenet. Sprattel sprattel!

Det lugnade ner sig något när de båda fick galoppera i bästa yahoofart upp för en backe. Dock inte mer än att raggsockan på vägen ner försökte sig på en ny karriär som någon sorts bocksocka och Mullehästen i vanlig ordning glömde hur man skrittar när man har fått galoppera.

Men det är ändå nåt visst med att rida i solsken och nollgradigt på riktigt pigga och glada sprallhästar. Så på det hela taget var det faktiskt inte ett dugg jobbigt.

Mullehästen har verkligen fått en rumpa igen. Vanligtvis kan ju matte inte se den vid ridning (den är ju liksom bakom då), så det var en glad överraskning att se den, rund och fin med en antydan till kanal längs ryggraden. Nu ska vi bara åstadkomma samma sak med ryggmusklerna. Häpp häpp!


Comments

Sockbock — 5 Comments

  1. Bortsett från att det alltid är lika trevligt att återse gamla bekanta så var det en underbar upplevelse att sitta på en fnittrig överambitiös sprattlande luddhög igen.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *