Pälsrabalder

Vi gav oss på paddocken idag igen, med mycket bättre förutsättningar än i onsdags. Till exempel var det inte slafsigt underlag, utan fast och trevligt. Vi hade dessutom lyckats med konststycket att göra oss av med den värsta piggelinenergin, så Mullehästen var kontaktbar igen. Dock hade det tillstött en annan komplikation, nämligen att matte hade så mycket träningsvärk i magen efter onsdagens pass att matte inte kunde sitta ner i trav. Det blir verkligen seriöst komplicerat då. Vi hade också kvar onsdagens problem med den ömma pälsen som gör att Mullehästen tar alla skänkelhjälper som en personlig förolämpning. Valack-PMSen kommer tidigt i år.

Så vi fick hålla oss till vad vi kunde få ihop. Som uppvärmning växlade vi mellan rättvänd och förvänd galopp på volten, samt vändningar genom volten utan byte i galopp. Det gick ganska bra, formen och styrningen var väl lite hejsan hoppsan, men Mullehästen kändes stark och fin. Det krävdes dock att matte satt till lite mer än vad de plågade magmusklerna kunde acceptera, så vi gick över till att träna halter från skritt. Denna basic-övning som vi så ofta glömmer bort, eller struntar i. Det är ju ganska tråkigt, tycker vi båda, men ack så nyttigt.

Vi kunde faktiskt göra jättefina halter med bakbenen under och allt. Visserligen bara från jättejättelångsam skritt, men det är faktiskt inte så illa. När vi kände oss nöjda med våra fina halter gick vi över till att göra avbrott från trav till skritt utan att spåra ur, vilket också gick riktigt bra. Däremot igångsättningarna från skritt till trav gick inte riktigt lika bra eftersom de med rådande träningsform kräver understödjande skänkel, och då blev det pälsrelaterade rabalder varje gång. Men man kan inte vara bra på allt. Vanligtvis har vi mycket mer problem med avbrott än igångsättningar (“vah, vadå sluta springa?”), så det var riktigt trevligt att variera sig lite.

Nu får nog mattes träningsvärk stilla sig lite innan vi ger oss på det igen. Det positiva är dock att matte har träningsvärk i prcis de musklerna man ska använda, vilket innebär att matte använde rätt muskler under passet i onsdags. Tyvärr innebär det också onekligen att matte inte har använt dessa muskler tillräckligt på ett bra tag, men man kan inte få allt. Det kommer med tiden. Nu är det ju vår!


Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *