Valphinder

Idag hade vi planerat paddockdag, och mot precis alla odds i hela världen så VAR vi faktiskt i paddocken på paddockdagen, och dessutom var det fint väder. Ja, vi vet att det här kan verka lite skrämmande, men det är sannolikt övergående, så ingen panik.

Vi planerade för att springa i cirklar och träna bakben. Det var faktiskt ganska seriösa planer. Så vi vet inte riktigt hur vi hamnade i en situation där Mullehästen bockade ikapp med stallmattes hästvalpskänguru över ett gäng små valphinder i lagom höjd. Kängurun vann bocktävlingen när Mullehästen blev bryskt påmind om hur farbröder bör uppföra sig. Då övergick han till sedvanliga yahoos istället.

Vi hade ett litet räcke, ett valpkryss och en oxer som var så liten att den var bredare än den var hög. Mullehästen var pigg och glad, på riktigt gott humör och vi passade påa tt träna att landa snyggt. Vi har kommit så långt i hopputbildningen att vi generellt sett kan rida mot hindret och ta oss över det, men sen ballar det liksom ur lite. Nu jobbade vi med att landa i en galopp, sen landa i rätt galopp för att slutligen landa i en manövrerbar, rätt galopp. Så det blev allt en del dressyr med. Dressyr med motivationsinslag, kan man kalla det.

Något som var extra roligt var att Mullehästen var så på tårna att han fick till ett par riktigt läckra byten, något som inte är att förakta i nuvarande form. Otränade byten blir annars mest nån sorts tassigsamling för att sedan ramla över i andra galoppen, men idag kunde han byta rent. Antagligen på grund av adrenalin snarare än muskler, men det duger ändå. Han var iallafall oerhört nöjd med sig själv efteråt, och när vi avslutade var han riktigt elastisk och trevlig. Vi kan inte riktigt komma ihåg när vi hade schwung senast.

Vi tänker oss att det har att göra med vädret. När det är klart och kallt ute förstår man plötsligt var begreppet yrväder kommer ifrån.


Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *