Jetevarmt

Idag var det plötsligt jetevarmt ute. Typ tjugesex grader. Och vad gör man bäst med en Mullehäst när det är typ tjugesex grader? Man skenar 1,2 mil, såklart.

Det är ju fantastiskt fint ute nu. Blommor, rapsfält och åkrar. På stigarna är gräset så högt att det kittlar Mullehästen under magen (det går inte att sparka ner det heller. Vi försökte.)

Vi träffade motorfasan idag med. Men idag hade den vett på att hålla sig på avstånd (vi fnorkade hotfullt så den skulle hålla sig borta. Det hjälpte.)

Det är något visst med att galoppera på mjuka gräsvägar mellan böljande fält i ljum sommarvind. Det är verkligen det. Ett par tranor lyfte och flög jämsides med oss och Mullehästens långa vita man fladdrade i vinden. Det var väldigt Disney. Ända tills Mullehästen kom på att han var Mullehästen, att tranorna antagligen var fiendens jasplan samt att de böjande åkrarna inte alls är åkrar utan böjande fasor. Men det har sin charm det med.

När det är jetevarmt och man springer jetelångt och har jeteroligt, då blir man jetesvettig.

Det dumma med det är att svett liksom är vätska ut. Och Mullehästen är inte så himla bra på det här med vätska in. Han slarvar nåt enormt med drickandet. Senaste distanstävlingen fick vi nästan anmärkning för uttorkning, trots att vi mutade med både melass och havre i vattnet.

Därför har Mulle tränat. Under hela sin sjukskrivning har han tränat inför nästa tävling, på att dricka! Vatten kommer inte på fråga, melass är inte gott längre och havre i vatten är ju bara slabbigt. Istället testade vi med äpplejuice. Matte köpte några olika sorter och hade provning. Mullehästen tyckte att färskpressad var namnam, men koncentrat var urk. Är man blåblodig så är man, liksom. Men efter lite övning (och ett förkunnande från matte att det tänks inte köpas någon juice för trettio spänn per liter), så har Mullehästen lärt sig dicka koncentrat. Men det ska vara en speciell sort då, nämligen Kalas. Kalas Äppeljuice är kalasgott! Det finns även en sort som heter Östermans som duger, men den finns bara i småpack. Kalas köper matte för åtta spänn per liter på Citygross. Splendid.

Matte har redan ifrågasatt det här med särskriven juice, men är det så Mullehästen vill ha det så är det så han vill ha det.

Naturligtvis får man inte juice varje dag. Men när vi gjort såna där extrema urladdningar så man blir såhär trött…

…då har man förtjänat sig en fin liter med Kalas. Och nu har Mullehästen kommit på hur gott det är, så nu ska det krafsas och stökas när matte tar fram kartongen. Sen sväljer han större delen av litern i ungefär tre klunkar, därefter måste man noga se till att inte minsta droppe blir kvar. Mullehästen är en miljömedveten häst, han gillar inte slöseri.


Comments

Jetevarmt — 16 Comments

  1. Funkar det att spä ut juicen lite? Tänker på stackars mullemattens ekonomi… Kanske går det att lura i Mulle 2 liter vätska genom 1 liter juice?

  2. Ja, jisses. Är nog lite glad att jag inte har en Mullehäst utan bara ett par rätt vanliga. Men det är helt ok det också.

  3. Försök oxå vänja lilla pållen att dricka salt i vattnet som ersättning för det salt han svettas bort. Funkar bra med jodfritt bordssalt, annars finns det svindyra elektrolythokuspokus att köpa…;)

    • Mullehästen är jätteduktig på att äta salt! I vatten vägrar han intressera sig för, men en matsked i lite havre går bra, så vi kör den vägen!

      Sen ägnar han sig med jämna mellanrum åt sin extrahobby “saltstensvåldtäkt” inne i lägenheten. Men det är ju, så att säga, lite av en annan issue.

    • Jag tycker du ska ge salt i maten så har du bättre koll på att han får i sig tillräckligt. Och hästar med bra saltstatus dricker bättre!

      Ca 50 g salt per svettad timme täcker svettförlusten. Underhållsbehovet för en Mulle är ca 60 g tror jag men vet ju inte hur mkt det är i hans gräs 🙂

      • Efter typ 16 månaders Mulle-blogg-läsande har det gått så långt att jag börjar tänka i Mulletermer när jag håller på med mina hästar, “jeteroligt”, “smyga förbi” (ser skitkul ut med 168 cm halvblod som försöker se ut som en B-ponny), “bryta ihop”, “blandade gångarter” och även dialogerna igår sa en av dem till mig “Ja men vad då- jag springer ju bra i cirkel åt ETT varv, varför ska du byta hela tiden?”
        Så du ser Helena vilka avtryck du gör ute i hästvärlden 🙂 😉
        Fortsätt skriv skitkul, världen behöver skratta mer!

        • Tack, det var snällt sagt!

          Det absolut roligaste här är att stallkamraterna har börjat spontansäga Fnork! lite nu och då.

  4. Förmodligen läser Tant Brun också din blogg för hon är jättebra på Fnork! men har tack och lov ännu inte förstått Yahoos och med tanke på att matte sedan rätt länge passerat de 50 så är jag väääldigt glad för det. Men håller absolut med Mia att när man läst Mullebloggen ett tag så har man fått en helt nytt och för hästförståelsen mycket bra språk.

  5. Håller just nu på att lära mig Mulle-språket…läser samtidigt början och slutet och njuter av varje inlägg:-)! En superrolig blogg!!

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *