God morgon..?

Matte: God morgon!
Mulle: Huh?
Matte: Ja, hej på dig med.
Mulle: Och vad gör du här såhär dags?
Matte: Vi ska rida lite.
Mulle: Va? Nu?
Matte: Ja, det blev lite tight schema idag, så det är nu eller aldrig.
Mulle: Då väljer jag aldrig, tack.
Matte: Äh skärp dig nu.
Mulle: Jag har ju inte ens gått ut i hagen än!
Matte: Du får gå ut i hagen sen. Kom nu.
Mulle: Blöh.
Matte: Men du, inte sura när vi sadlar, det vet du ju.
Mulle: Jag kanske inte vill ha sadel, har du tänkt på det?
Matte: I just det fallet har du ingen talan, är jag rädd.
Mulle: Vi kan väl bara köra barbacka?
Matte: Hahahah, den var bra!
Mulle: Vadårå?
Matte: Efter hur du betedde dig i torsdags? Det blir inget barbacka för dig, mister.
Mulle: Du är dum.
Matte: Sursvans. Kom nu så går vi.

Matte: Men kom nu sa jag. Hela vägen så matte kommer upp!
Mulle: Nä.
Matte: Men vad är det nu då?
Mulle: Du följer inte protokollet.
Matte: Va?
Mulle: Om du försöker klättra upp innan du har spänt sadelgjorden blir det JÄTTEobekvämt!
Matte: Ah. Fair point.
Mulle: Men LÅT BLI!
Matte: Men du sa ju själv att jag måste spänna den!
Mulle: Det gjorde jag väl inte alls det!
Matte: Suck. Nu är den iallafall spänd. Kan du vara snäll och stå still nu?
Mulle: Nej.
Matte: Okej. Men jag kommer upp ändå. Nu går vi ner till paddocken.
Mulle: Nej, vi går ut idag.
Matte: Nej, vi går ner till paddocken.
Mulle: Jag VILL inte gå ner till paddocken!
Matte: Det här handlar överhuvudtaget inte om vad du vill.
Mulle: Du respekterar aldrig vad jag vill!
Matte: Plötsligt blir jag bryskt påmind om varför vi aldrig rider på morgonen…
Mulle: Du är dum.
Matte: Ja. Nästan mer än vanligt.
Mulle: Fnörf.

Mulle: Oj, vad hände nu?
Matte: Vi gjorde en liten cirkel.
Mulle: Huh?
Matte: Ja, nu gjorde vi en till.
Mulle: Men.. vad gör du?
Matte: Svänger runt lite så du inte somnar.
Mulle: Men jag är TRÖTT
Matte: Och betydligt mer civiliserad än i förrgår. Det kanske bara är bra att motionera på morgonen just nu.
Mulle: Det är aldrig bra att motionera på morgonen.
Matte: Jooo då.
Mulle: Jag kan inte ens gäspa ordentligt!
Matte: Efter hur du for omkring senast så har jag inga intentioner att ge dig förtroende med ett gäspvänligt träns.
Mulle: Men jag är ju jättesnäll idag!
Matte: Men det kunde ju inte jag veta, eller hur?
Mulle: Ibland tror jag inte du känner mig alls.
Matte: Dito.
Mulle: Mäh!
Matte: Nu gör vi en cirkel till.

Matte: Hm, varför står vi still?
Mulle: Måste på toa!
Matte: Du kan gå samtidigt, vet du.
Mulle: Kan jag väl inte! Det är ju ÄCKLIGT!
Matte: Nänä då. Men du kan väl knipa tillräckligt så du inte lägger det längst bort från grinden varje gång?
Mulle: Du, måste man så måste man. Det där är liksom inget man styr över.
Matte: Ändå skiter du längst bort från grinden med skrämmande pricksäkerhet varje gång.
Mulle: Det liksom bara blir så…
Matte: Jaha du.

Mulle: Men sluta bråka!
Matte: Jag bråkar inte, jag försöker få dig att länga halsen.
Mulle: Kan inte!
Matte: Jaså, det är så svårt?
Mulle: Raketforskningssvårt! Och om du tycker att raketforskning är svårt, tänk då vad jag tycker, jag är en HÄST!
Matte: Det råder delade meningar om det. Men okej.
Mulle: Va?
Matte: Det var inget.
Mulle: Du är dum.
Matte: Du med. Kan du inte bara släppa efter lite?
Mulle: NEJ! Jag är ur form!
Matte: Du, två veckors ledighet betyder inte att man måste släppa iväg vänsterbogen på grönbete i södra Jämtland.
Mulle: Jag släpper väl iväg vilka kroppsdelar jag vill åt vilket håll jag vill!
Matte: Nej, det är just inte det du gör. Kom igen nu, vänsterbog in i kroppen tack.
Mulle: NEJ!
Matte: Jo. Lite till bara.
Mulle: Vadå? Såhär?
Matte: Ja, precis!
Mulle: Vadå, var det bara det du ville?
Matte: Så var det.
Mulle: Men vad bråkar du så dant för då? Kan du inte bara SÄGA det?
Matte: Men jag SA ju…
Mulle: Vadå?
Matte: Äh. Inget. Jag tror vi ger oss för idag faktiskt.
Mulle: Vadå, ger du upp nu?
Matte: Nä, vi har gått våra tjugo minuter.
Mulle: Vadå, redan?
Matte: Ja, så nu går vi in.
Mulle: Jag vill rida mera!!
Matte: Kom nu, ditt ambivalenta måndagsexemplar.
Mulle: Mitt ambi…vadå?
Matte: Äeeeh…
Mulle: Går det att äta?
Matte: Nej. Men om du snabbar dig lite så får du snart gå ut till den lilla svarta. Hör du inte att han står och gapar efter dig vid grinden?
Mulle: Ja, okej. Det låter som en bra deal.
Matte: Fint. Då ska vi bara städa efter dig längst bort.
Mulle: Och du kunde inte sett till att det var närmare att gå?
Matte: Ibland är det väldig tur för dig att du är så förskräckligt söt, vet du det?
Mulle: Jag vet. Jag är oemotståndlig.
Matte: Hum.
Mulle: Det ÄR jag!
Matte: Det är verkligen alldeles för tidigt på morgonen för det här..
Mulle: Ja, inte var det min idé.
Matte: Jag tror jag behöver semester.


Comments

God morgon..? — No Comments

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *