Häpp

Idag hade vi säsongens första hoppträning! Eller träning och träning. Den lilla svarta ska tävla på söndag och behövde träna, Mullehästen var mest med som någon typ av grupputfýllnad och pausunderhållning när den lilla svarta behövde vila sig.

Eftersom någon (troligen uppsalabo) har stulit våren och slarvat bort den så fick vi rida till ridhuset i sluddstorm av värsta sort. Det är inte så fascinerande asläckert när det regnar is rakt framifrån. Båda hästarna stannade på stallplan och sa högljutt “I HELVETE heller!”, men fick motvilligt foga sig och hasa iväg till ridhuset i skitvädret.

På träningen idag konstaterade vi följande saker angående Mullehästhoppning:

1) Mullehästar gillar inte när det rasar snö från taket precis vid anridningen mot första hindret för dagen. Inträffar detta kan det hända att Mullehästen i fråga plötsligt är på väg åt motsatt håll. Det kan också hända att Mullehästen anklagar hindret för det inträffade och måste stanna och stirra lömskt på det.

2) Mullehästar kan inte hoppa i trav. Fuskar man och tar galopp istället går det mycket bättre och man får beröm.

3) Mullehästar förstår inte varförihelvete man ska ha en pinne på marken två meter framför hindret. Mullehästar kan inte avgöra om detta innebär studshoppning, eller om man möjligen ska ta båda i ett svep?

4) Mullehästar förstår verkligen inte varför man ska ha en pinne två meter framför hindret när man hoppar på en femtonmetersvolt. Mullehästar förstår egentligen inte varför man ska hoppa på en femtonmetersvolt överhuvudtaget, det är ju fan apsvårt.

5) Mattar som försöker göra ovanstående övningar med en Mullehäst får en maxpuls på 184 under passet, genomsnitt på 152. Vem sa att ridning inte är motion?

6) Mullehästar är skitbra på att hoppa fort rakt fram när farbror Hopp tagit bort pinnar och annat krafs runt hindret. Då kan vi minsann jetefint!

Så ja, okej, vi kanske behöver öva lite på det där med markbom och sådär. Men vi tar det till våren eller så.

Varför hoppa i en galopp åt gången?

“Varför är det en pinne HÄR? Och hur i helskotta ska jag nå ända dit fram menar du?!?”

ÅåååHOPP!

För övrigt behöver vi bakbensskydd när vi hoppar. Vi gick sönder lite, och råkade döda en av reflexerna. Vi liksom glömde att Mullehästar och hoppning innebär ben precis överallt. Stupid us.


Comments

Häpp — 11 Comments

  1. Hej! :o) Är en nybliven läsare. Jag tycker att du skriver fantastiskt roligt och gillar ditt sätt att umgås med din häst! Vi har också haft en Mullehäst, fast vår var en shettis vid namn Robin. Han kan bryta sig in i vilken foderkammare som helst och är fantastiskt nyfiken på allt. Däremot är kossor inge vidare. Är på väg att köpa häst igen tillsammans med min dotter Nina. Det ska bli riktigt kul, hästar är väl det enda vi aldrig bråkat om! Denna gång en islandshäst. Kolla gärna in dotterns blogg: http://isbitarna.se/ :o) Ha d gott!

  2. Storasyster har koll på läget: bom framför = hoppa i ett svep. Detta gäller även för två hinder direkt efter varandra. Studs = hoppa i ett svep.

  3. Andra bilden… åh, äh… jag känner liksom känslan i magen när man inser att – nä! Hoppas det slutade lyckligt i alla fall.

  4. När tinkergossen skulle lära sig att gå över bommar och hoppa hinder trodde han att man skulle gå PÅ bommarna, inte mellan dom. Inför hindrena trodde han att han hade värsta storhästgaloppen trots att han har kort ponnygalopp och hoppade alltid ett galoppsprång för tidigt, vilket resulterar i att man får ta i väldigt mycket vilket var lite spännande för ryttaren.

    Idag kan han faktiskt det där med avståndsbedömning men kommer man fel någon gång kommer jag-tar-i mentaliten fram. Typ som när man blir rädd för några hundar vid sidan av ridbanan, kastar sig åt sidan där det står ett ca 70cm högt hinder. Normala hästar hade kanske stannat eller hoppat vidare åt sidan men tinkergossen hoppar över med ett halvt galoppsprångs ansats och en ryttare med jäääätelånga dressyrläder hängandes efter…

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *