Från hårdrock till boyband

För er som inte kopplade föregående inlägg; vi gjorde det. Och på riktigt den här gången, inte som förra gången då vi bara toppade.

Matte hamnade genast efter i en typ av katatoniskt tillstånd pipande av ångest, varpå snälla stalltjejer milt upplyste matte om att det är HÅR, det växer ut.

Vi-får-väl-se.

Före:

Efter:

Vad tycker ni?

Till vår försvar ber vi att få påpeka att det är bättre med töntfrisyr än en taskig comb over. Faktiskt.

På mattes jobb (approx. 5 mil från stallet) öppnades idag syndafloden. Fascinerande mängder åskregn. Matte skickade ett sms till fjortisen om att rädda Mullehsäten, så han inte skulle dö av brist på typ snorkel (ok, vi vet att snorkel i regn inte är optimalt, men ni fattar grejen). Men hemma verkade det bara ha regnat marginellt.

Istället kom regnet när Mullehästen och matte gjort sig i ordning och preciiiis gått ut genom dörren. Då började det hällregna. Vi stod envist kvar under taket i tjugo minuter tills det minskade tillräckligt för att gå att rida i utan drunkningsolyckor. Sen gav vi oss ut i paddocken. Efter ytterligare fem minuter slutade det att regna helt.

Mullehästen var trött och trög i början. Kändes lite som att manövrera en atlantångare. Först tänkte vi att vi går in igen, det var varmt, klibbigt och åskan hängde i luften (kolla färgen på molnen).

Men med tanke på att mattes ridande just nu är begränsat till tre dagar i veckan tog vi istället snabbt beslutet att busrida lite, bara för att, liksom. Och efter fyra-fem varv i busgalopp runt paddocken kom Mullehästen igång och var riktigt framåt och trevlig, så det blev lite dressyr också. Vi gjorde förvänd galopp som vi inte gjort på ett tag, det tog verkligen emot, men vi lyckades ganska bra efter lite tjat. Sen gjorde vi byten på rakt spår (klarade i vart femte idag). Lite övergångar, nån ökning. Ptja, typ. Mullen var glad och fin, lite stel i sidorna, men långt mycket bättre än matte förväntat sig.

Igår var han ute med fjortisen och mötte kossorna, som kom åkande på sin kossvagn ner till sin beteshage. Det fungerar tydligen uppmjukande att få total panik!

(Och, oroa er inte, självklart har Mullehästen pannluggen kvar!)


Comments

Från hårdrock till boyband — No Comments

    • Det går inte att stubba honom, han har för tunn man, den reser sig inte. Han har “stubblängd” på den dåliga halvan, det ligger ändå.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *