Då och nu

Igår hade vi som sagt fullkomligt kaos. Mullehästen ville INTE lyssna på matte, han bråkade med hela sin repertoar, backade, körde upp huvudet, hoppade runt, slängde sig, blev stendöv för skänkeln, hängde sig i handen, attackdök och reste sig. Inte helt stabilt. Kravet var att han skulle galoppera civiliserat på fyrkantsspåret. Det ville han inte.

Naturligtvis blev matte galet orolig att något skulle vara fel i Mullekroppen. Därför snodde vi fjortorsdagen och tog ett testpass med mysdressyr idag, för att se hur det stod till egentligen.

Vi inledde med en tur ut i vitsipporna. De är som allra finast nu, solen sken och det var riktigt varmt och skönt. Mysigt! tyckte Mullehästen och taktade inte ens, utan trampade på lugnt och fint.

Därefter gick vi in i paddocken och körde mysdressyr. Idag blev det mycket korta/länga stegen som vi övat mycket på senaste tiden. Vi gjorde också lite fattningar och nåt byte (fast det blev dåligt). Öppna och sluta och lite volter. Mullehästen var lugn och snäll idag, men gräsligt stel i vänstersidan/högerbogen. Kanske hade han halkat i hagen igår, eller frusit och spänt sig. Eller så fick han träningsvärk av sitt bråkande. Kanske bråkade han för att matte (som suttit på en ickeergonomisk konferensrumsstol hela dagen) vad stel som en planka i ryggen.

Oavsett så gick det mycket bättre idag, och efter lite mjukgörande var det nästan som gamla vanliga Mullehästen. Skönt. Vi kan andas ut.

Trav:

Trav åt andra hållet (ok, ingen särskilt bra bild, men titta vad Mullehästen ser ut som en STOR häst!)

Lite öppna längs långsidan

[Foto; Gitta]

Vi firade Mulles födelsedag med en extra stunds kli och mys. Han fick paket (en påse äpplen och en påse morötter). Han var väldigt nöjd. Tänk om man kunde köpa alla födelsedagspresenter på Hemköp för 28:- och få samma lyckliga respons. Vad enkelt livet hade varit!

Födelsedagsäpple:


Comments

Då och nu — 5 Comments

  1. Mullebulle går på en kombinationsbetsling med kapson för tryck på näsan och en stång som broms. Mer utförligt om varför kan nog Mullematten svara. 🙂

  2. Ja, det stämmer, Mullehästen går på en kombination av ridkapson och stångbett, kallas ibland för akademiskt kandar. Vi fick idén när Mulle skadade en tand och inte kunde ha delade bett utan enbart raka. Kapsonen funkar som stöd och ställning, stången fungerar som stångbett gör på vanliga kandar, dvs samlande och lite understödjande. Och i Mulles fall som nödbroms, när han bestämmer att tryck på nosen inte är tillräckligt övertygande när han hellre vill hoppa runt i graciösa sprattelövningar.
    Numera får Mullehästen gå på delade bett igen, men den här lösningen fungerar så bra att vi inte vill börja mixtra med betslingen förrän vi faktiskt måste.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *