Vad äter en Mullehäst?

Vad äter egentligen en Mullehäst? Och då menar vi inte staketstolp, snö eller fjortisar, utan mer sån där liksom riktig MAT. Mulles liv kretsar kring mat. Det ska vara mat högt, lågt och mittemellan, om han får bestämma. Det får han dock inte, det är matte som bestämmer. Således har vi som gällande grundregel att Mulle inte får fri tillgång på hö eller hösilage, eftersom det antagligen skulle göra att han inte kom ut genom stalldörren på morgonen.

Istället har vi löst grovfodret så att Mulle får 8 kg hösilage, 1 kg hö, 0,6 (ca) kg lucernhack och ett hönät med halm. Med denna givan brukar det bli så att Mulle lämnar lite halm i botten av nätet, vilket känns lagom, för då vet matte att han inte är hungrig utan nöjd och glad grovfodervis. Fördelningen över dagen är 2 kg hösilage vid 7-tiden, 2 kg hösilage + lucernhacket vid 13, hö + halm när han kommer in på kvällen, vid ca 18 och 4 kg hösilage till natten vid 22. Mulle får allt sitt grovfoder hönät, utom vid lunchen då han ofta får den i hagen. Anledningen till näten är att Mulle, i egenskap av odiskutabelt klantig, lyckats få foderstrupsförstoppning av att han åt för mycket hö på en gång. Poäng på den?

Angående kraftfoder så finns det nog lika många filosofier som det finns hästägare. De vanligaste som ofta krockar med varandra är väl förhållandet mellan kraftfoder och grovfoder, en del tror på mycket grov och lite kraft, en del tror tvärt om. Själv har matte en lite mer svensk approach, och tror på den gyllene medelvägen, det vill säga lagom (För att citera Claes Ericsson; “I alla andra länder vet man att bäst naturligtvis alltid är bäst, men i Sverige är lagom bäst”). Den personliga åsikten här är att kraftfoder ska hanteras med betänksamhet, att man är medveten om vad man ger sin häst, och ännu viktigare, varför man ger just det. Och att man samtidigt har lite koll på hästen och inte är främmande för att ändra sig vid behov. När det är så kallt som det är nu gör hästen av med mer energi, då kan man behöva öka både kraft- och grovfoder. Man måste hålla koll på hull och temperament, och checka av att det faktiskt stämmer med träningsnivån, att hästen musklar sig som man önskar och så vidare.

Mullehästen är en äkta havrehäst, av den gammaldags skolan. Han älskar havre, mår bra på havre och blir inte knäpp i huvudet utan svarar fint. Eftersom Mullehästen är hosthäst får han helhavre (minst damm då), och han får den blötlagd eftersom det gör den lättare att ta upp för magen. Vi kompletterar havren med müsli för att få lite extra snärt i skallen. Mullehästen får dessutom lite olika fodertillskott beroende på träningsnivå, årstid med mera. Just nu ser Mullens foderburkar ut som följer:
07.00 – 800g helhavre, blötlagd.
13.00 – 350 g müsli av typen leisure mix (Dodson & Horrell), 0,6 kg Green Power lucernhack, 1½ dl Krafft Miner Blå (mineraler).
19.00- 400 g helhavre, två pump B-vitamin Shy feeder (kommer inte ihåg exakta mängden i varje pump i huvudet), samt extra tilläggstillskott vissa dagar, t.ex E-vitamin om han tränar hårt. Mulle får mycket B-vitamin eftersom han har lite problem med hud och päls. Lyckligtvis har han inga hovkvalitetsproblen, han får istället stålhovar av tillskotten så hovis har lättare problem att få av skorna efter åtta veckors användning. Det är fint som snus det, inte mycket tappskor genom karriären.

Mulle får ibland andra tillskott, till exempel nässlor vid betessäsongen för att hjälpa kroppen att driva ut vatten (han är en vattensamlare, får svullna ben som en gammal tant), vid hostiga perioder får han örter som hjälper, i starka uppåtgående muskelsättarperioder får han gurkmeja för att lindra träningsvärk (på gott och ont, vit häst och gul mat leder ofta till att matte hummar Trazan och Banarnes “Min häst den har gula ööööron, och vita små skor av trä…”). Vi har även en del andra tillskott vi tar till vid behov, men som matte för tillfället inte kommer ihåg.

Vi försöker satsa på att ha en jämn och stadig foderstat som är uppbyggd på det sättet att Mulle kan ha en skritt/vilodag då och då utan att vi behöver minska maten just den dagen. Det känns som sundare för hans kropp att få samma käk oavsett om dagens motion är hoppning, dressyr, skogsbus eller vila. Självklart ändrar vi fodret om han vilar en längre period, typ vid skada, eller när han går på bete eller så, eller om han blir tjock, smal, lat, överexalterad eller något annat som går att justera med hjälp av maten.

Mulle får ju dessutom en del karameller av matte i svagsinta ögonblick när han viftar tillräckligt med de långa vita ögonfransarna. Jag har visst ingen självbehärskning alls.

Apropå snö förresten… Bara för att jag skottade så duktigt igår hade plogbilen såklart varit där idag och lagt upp en ny fin vall framför transporten. Dessutom har det snöat ännu mer inatt. Ibland vill man bara ge Murphy en stor kram och tacka för god match.


Comments

Vad äter en Mullehäst? — No Comments

  1. Jag har gjort eget nässelhö som jag ger nu under vårvintern. Det ska vara bra med a-vitamin och sånt i det har jag läst. Hästarna tycker det är tokgott!

    Undviker spannmål eftersom Arne får vidgad lamellrand av det, men ger lite lucern o mineraler. Och så 0,5 kg morötter 2 ggr i veckan 🙂

  2. Hej
    Tänkte bara tala om att jag råkade snubbla in på din blogg och har suttit och tjuvläst en stund. 😀
    Måste säga att jag gillar den skarp.
    Hit kommer jag nog att smyga fler gånger och om det är ok för dig så lägger jag gärna en länk på min blogg så att fler hittar hit.

    Anette

  3. Hahaha…men de viftar ju med ögonfransarna hela tiden 🙂

    Jo vi har nässlor i förbannelse runt hela gården. Man måste ju ändå ta ner dem ibland så jag passar på när det är soligt väder och låter det ligga och torka ett par dar. Sen får de en bunt ett par ggr i veckan 🙂

    • Ja, det är lömskt med ögonfransar…

      Smart med nässlorna. Går nog inte här dock, vet inte ens var det skulle finnas. Får de nässlor nu av någon anledning mer än att det är gott?

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *