Träningspass med stort T

Idag har vi ridit för Johanna igen. Och som vi fick rida! Med en lite utdragen framridning inledningsvis så satt matte till häst totalt 1½ timme, vilket är duktigt mycket mer än vi är vana vid, och ett entimmes träningspass med Johanna efter sig tär på lårmusklerna, vill jag lova. På en timme hinner man med massa övningar;

Vi inledde med att rida på volten och göra öppna i skritt. Det gick åt skogen. Istället gjorde vi skänkelvikningar på diagonalen, det gick bättre efter att matte fått skälla lite på Mullehästen.

Därefter fick vi, i trav, gå på fyrkantsspåret på motsvarande 20x40m (vår paddock är 38×70 nånting, så man får hitta sin egna bana). På detta fyrkantsspår gjorde vi öppna på långsidorna och sluta på kortsidorna. Tanken med övningen var att mattes innerskänkel skulle hålla sig på plats i övergången mellan öppna och sluta och att böjningen i Mullekroppen skulle finnas kvar. Det var svårt, men inte omöjligt, och det var också väldigt lösgörande.

Nästa övning var trav på en 20m-volt, och när volten gick ut parallellt med långsidan göra diagonalsluta över heeeeela paddocken. Som nämnt ovan, det är en stor paddock! Det blev lite trassligt och knöligt och Mulle hävdade något om djurskyddslagen. Vi fick ändå till det okej, tycker jag nog. Vi fick fuska lite bara, med en liten volt här och var.

När Mullekroppen nu började bli lite lösgjord var det dags att börja med galoppen. Med Johanna i närheten innebär det att man förr eller senare hamnar på kvartslinjen, och idag var det kvartslinje från första språnget. Övningen gick ut på att rida upp på kvartslinjen, byta galopp till förvänd på rakt spår, hålla den förvända galoppen genom två hörn upp på nästa kvartslinje, byta tillbaka till rätt galopp på rakt spår, köra rätt galopp genom två hörn upp på nästa kvartslinje, byta till förvänd och så vidare. Detta gick, mot alla odds, riktigt bra! Mulle tog lydigt den förvända galoppen i båda varv och verkade inte ha några problem med att hålla den, trots att detta varit hans absolut svåraste övning förut. Matte var väldigt förvånad.

Efter en kort skrittpaus började vi med lite WE-dressyr. Vi fick börja i skritt med att gå i öppna på volten (vilket inte gick fantastiskt mycket bättre nu än det gjorde i början, men vafan, man kan inte vara bra på allt jämt). När vi fått tag i ytterbogen så fick framdelen gå rakt fram och bakdelen gå in i sluta. I sluta gjorde vi sen volten mindre och mindre tills vi landade i en bakdelsvändning. Bakdelsvändningen höll vi 2×360 grader, dvs två hela varv, därefter skritt rakt fram ur den. Det var sjukt knepigt, Mulle fick tänka så hans överläpp blev lång som en snabel och öronen stod ut från huvudet lite oplanerat åt olika håll. Matte hade fullt upp med att dels hålla ordning på sina kroppsdelar och dels inte ramla ihop i asgarv när Mulle började med balettövningar av typen stå på ett ben.

Nästa övning gick ut på att få Mullehästen att tvära bättre. fortfarande i skritt gick vi ut på volten och gjorde där en extremt tvärande skänkelvikning med framdelen kvar på spåret och bakdelen utanför. Långsamt ökade vi tvärningen för att slutligen stanna framdelen helt och övergå i en framdelsvändning på ett halvt varv. Stackars Mullehästen har väl aldrig gjort en framdelsvändning i hela sitt liv, han blev extremt perplex. Vilket de facto var exakt den effekt vi ville uppnå, för när Mullehästen plötsligt inte fattade vad vi höll på med så blev han mycket mer uppmärksam på vad matte bad om, för nu kunde han inte längre själv räkna ut vad vi förväntade oss av honom!

Efter den extrema tvärningsövningen gick vi över till en ännu extremare, den helt raka tvärningen. I denna gick vi ca tio meter helt på tvären med ridbanans medellinje rakt underMulles mage, i höjd med mattes sporrar. Vi har gjort det förut, men det är svårt! Matte vill gärna hamna lite bakåt för att undvika att Mullehästen går framåt, vilket naturligtvis istället leder till att Mulle går just bakåt. Honestly, sitta still är skitsvårt. Men vi fick till det till slut, och Johanna hämtade en bom som vi snyggt kunde tvära över.

Avslutningsvis fick vi galoppera lite, en liten busövning i skritt-galopp-skritt-galopp. Mulle stönade och mumlade nåt om djurskyddslagen igen, men tyckte det var skönt ändå att få springa på lite efter alla trassliga skrittövningar. Vi fick till sjukt snygga fattningar, men avbrotten får vi öva mer på, matte tappar sitsen lite och då blir det såklart pannkaka av allting.

Överlag är vi nöjda trots den risiga inledningen, det var många roliga övningar så vi har lite att göra de närmsta två veckorna. Efteråt fick Mulle och matte stå utanför paddocken och luta sig mot varandra en stund innan vi kunde samla ihop tillräckligt med benstyrka för att lyckas få alla sex benen upp till stallet.

Dagens Johannacitat:
“Glöm inte att flytta in ytterbogarna!”
Hur många tror hon att vi har..?

Bild005


Comments

Träningspass med stort T — 3 Comments

  1. Kan handeln tycka att grisar har ytterfile (aka kotlettrad) så kan nog hästar ha ytterbogar också:-).
    Ser jag en fjording i bakgrunden? Eller är det solljuset som får det att se ut som en ståndman?

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *