Mulle är en hoppizzaner

Matte ber återigen om ursäkt för usel frekvens på bloggandet, men lägger skulden helt på bereppet uppsats,som någon dåre uppfunnit någon gång i tiden. Nu är eländet inlämnat och matte åter i vardagen.

I helgen och början av veckan var det grymt varmt, så vår seriösa ridning blev lite rumphuggen, då både Mulle och matte höll på att smälta bort. Efter en vilodag på fredagen tränade vi på vår spårning lördagoch måndag. Söndag och tisdag har Mulle lekt med sin fjortis, en gång sprang han kadrilj och uppförde sig enligt utsago välartat, och en gång var de ute och lekte distanshäst i naturen och uppförde sig enligt samma utsago inte så välartat. Vi kan konstatera att det är roligare att bocka med barbackafjortisar än med sadelfjortisar.

DSC00268

Igår hoppade vi lite, Mulle och jag. Vi hade våran basicövning med två hinder i 90 graders vinkel som vi hoppade för att öva på att landa i en, förslagsvis då rätt, galopp. Det gick bra!
Mulles exmedryttare var med och lekte och tyckte det var förtjusande roligt att höja hinder, så det slutade med att vi hoppade en hel meter! Det är Mulles andra meterhopp i karriären, och jag garanterar att det kändes bra mycket bättre den här gången. Exmedryttaren fick skritta av, eftersom denne hade otrolig abstinens efter att sitta på en häst.

“Titta vad högt jag har hoppat!”
DSC00272


Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *